usatoday.blogg.se

I fredags tackade vi vår vän Michael och hans fru Elizabeth för deras gästvänlighet och begav oss ut på vägarna igen. Vi hade lite lösa planer på att besöka Charleston och Savannah, två typiska Söderstäder med rik historia från Civil War- och slaveri-tiden och med storslagen arkitektur. Men ett regnoväder som jag aldrig tidigare upplevt, när jag suttit bakom en ratt, jagade oss mot sydligare trakter. Efter att ha kört många timmar och många mil, stannade vi för att tanka. Den varma och fuktiga luften kysste oss när vi gick ut ur bilen. Alldeles nyss hade det varit några bara några få grader och ösregn; nu dansade de tjugotal plusgraderna med oss och syrsors sång hördes från alla håll. Vi var framme i Florida.

Fredagsnatten spenderades på ett motell utanför Daytona Beach och under gårdagen (lördag) var det just Daytona Beach som blev vårt första – snabba – stopp. Vi stannade utanför den ENORMA motorstadion och kände på atmosfären. Några racingbilar körde för fullt där inne (antar att de testade bilar?) och motorljuden röt mot oss. Därefter satte vi oss i bilen igen och åkte mot dagens andra – längre – stopp: Kennedy Space Center.

En sak som amerikaner är väldigt duktiga på, är att framställa saker och platser på ett mycket mäktigt sätt. Det är precis vad de gjort på Kennedy Space Center. Samtidigt som platsen fortfarande fungerar som en uppskjutningsplats för rymdfarkoster, är det samtidigt ett museum som beskriver USAs och världens storslagna resor ut i det oändliga. Det första som möter en, efter att ha betalat över 50 dollar, är en fontän där f.d. president John F. Kennedys bild finns tillsammans med ett präktigt citat. Redan där och då förstår man att rymdcentrumet kommer ge en många minnen.

Det var sju år sedan jag sist var på Kennedy Space Center. Då var jag 13 år och upplevde saker och ting annorlunda jämtemot nu. Igår kunde jag sätta sakerna jag såg i större perspektiv och förstå historian bättre. Vi tog en busstur runt hela rymdcentrumet, såg uppskjutningsplatser, såg filmer om rymdprogrammen på 60- och 70-talen, tittade på hemvända rymdfarkoster och tog på månen. Det enda vi inte hann med var 3D-filmerna och en ny simulation som skulle ”ta oss till Mars”. Den stängde minuten innan vi hann dit…

En park på anläggningen där massor av gamla raketer finns samlade. Här är två av dem.

NASAs monteringshall är världens största envåningsbyggnad med världens största dörrar. Byggnaden är så stor så det på sommaren kan bildas regnmoln inuti den.

En uppskjutningsramp.

Världspressen efter första månlandningen. Högst upp åt höger finns Dagens Nyheters framsida.

Rymdfärjan Atlantis som har gjort hela 33 rymdfärdsuppdrag.

 

Efter Kennedy Space Center åkte vi lite längre söderut igen för att stanna vid Cocoa Beach Pier och äta: UNDERBART VACKERT. Och efter den varma måltiden fortsatte vi ytterligare några timmar i bilen, tills vi hamnade på sydspetsen av staten och hela landet.

Fuktig, varm, saltvattensstänkande, pelikanflygande, tyst, lugn solnedgång på Cocoa Beach.

Idag ska vi åka in till Miami. See you there?

Simon Isaksson