Ett blött och farligt paradis
Idag har varit en av de bästa dagarna på hela resan - om inte den allra bästa. Vi har tillbringat dagen och kvällen i det enorma träskområdet Everglades i södra Florida. Det har varit harmoniskt och nästan overkligt att få ha spenderat tid här tillsammans med vilda djur och vild natur. Vyerna, vädret och upplevelserna hade inte kunnat bli bättre och jag ska försöka mig på att förmedla känslorna vi kände via bilderna och texterna nedan. Troligtvis kommer jag att misslyckas - för bara på plats kan en människa inse hur saligt Everglades är.
Everglades är ett träskmarksområde längst ner i Florida. Området täcker en yta på 11 100 kvadratkilometer, vilket ungefär motsvarar storleken på Skåne. Tänk er ett sådant stort område, fyllt med sumpmark, alligatorer och ormar. Farligt - men väldigt, väldigt vackert.
Ett populärt färdmedel för att se en liten del av dessa marker är träskbåt (eller Airboat, som det heter på engelska). Dessa båtar drivs av propellrar bakpå skrovet och kan uppnå hastigheter runt 200 km/h. Men vid tillfällen då de används för att visa besökare djur&natur, tuffar de på i behagliga, men högljudda, 50 km/h.
Redan innan vi hunnit på träskbåten simmade en liten version av en alligator förbi.
Förutom reptiler, kryllar Everglades av olika fågelarter. Här är en vacker svart/röd fågel.
Denna typ av fågel kallas för "Everglades råtta" av de som bor i området.
Guiden letar på en alligator i träsket. Denna hona är nyfiken på vilka vi är och simmar väääldigt nära båten för att ta sig en titt.
Vi åker några minuter till och plötsligt stannar vår guide Josh båten ännu en gång och pekar in i vassen...
...där ligger en stor hane och tar det lugnt.
Efter lite lockrop kommer även denna alligator nära båten. Samtidigt som jag - och alla andra passagerare - gjorde allt för att ta bilder så nära alligatorn som möjligt, var vi nog alla lite nervösa över att ha honom så tätt inpå.
Den så kallade "vackraste fågeln i Everglades" hoppade upp i båten och åt en ostbåge från guidens hand.
Efter träskbåtturen åkte vi några kilometer och hamnade på ett annat träskbåtställe. Vi tog ingen till båttur men dröjde kvar i souvenirshopen/restaurangen. Vi tittade på alla de olika prylarna som såldes i affären: bland annat dessa alligatorhuvuden. Vi köpte lite mat - friterad alligator (för upplevelsens skull) och jag köpte en fin kniv. Vi höll även på att nästan gå stutt i den kända svenska bloggerskan Kissie.
Efter ett tag vid denna park/butik/restaurang insåg jag att jag varit på exakt denna plats för 8 år sedan med min familj
.
När vi lämnade butiken trodde vi att vi hade fått vår dagliga dos av paradis - men oj så fel vi hade! Kvällen var ung - och en till magisk upplevelse låg framför våra fötter. Längs med den enda bilvägen genom Everglades rinner en liten flod mycket långsamt. Plötsligt öppnade sig landskapet upp bakom denna flod och det fanns möjlighet att stanna till och gå ut ur bilen för att se sig omkring.
På en väldigt liten yta i vattendraget fanns mellan 15 och 20 alligatorer(!). Som tur var fanns ett litet stängsel mellan oss och djuren, så vi kunde i lugn och ro njuta av den makalösa upplevelsen och det stillsamma lugnet.
Medan solen långsamt sjönk över Everglades befann vi oss i trans. Det var bara Adam, jag och tjugo alligatorer. Förutom när någon av alla oräkneliga fiskar plaskade i vattnet, hördes ingenting. Då och då flog ståtliga fåglar förbi ljudlöst över den brinnande himlen.
Jag tog ett djupt andetag och insåg att det jag just då upplevde, är något jag kanske aldrig mer skulle uppleva. Allt var så förtrollande. Så övernaturligt. Jag andades ut. Blundade. Trodde för ett ögonblick att jag drömde. Öppnade ögonen igen och påminde mig själv att det var på riktigt. Allt var verkligen så vackert.
En spindel spinner sitt nät. På grund av den idylliska platsen, var detta fint att se, trots det obehag jag känner för spindlar.
Hur gärna vi än hade bosatt oss på platsen för resten av våra liv, var vi till slut tvungna att slita oss. Nu låg några timmar av harmonisk bilkörning framför oss längs vägen genom Everglades.
Hur gärna vi än hade bosatt oss på platsen för resten av våra liv, var vi till slut tvungna att slita oss. Nu låg några timmar av harmonisk bilkörning framför oss längs vägen genom Everglades.
Skyltar varnade oss för vilda djur längs vägen. Vi såg dock inga, men bara att se skyltarna var spännande och en upplevelse i sig.
En staty av en puma...
...och en några skyltar, uppmärksammade oss på att det fanns pumor i området.
Idag har vi fått uppleva hur naturen häromkring ger en oförglömliga minnen. Imorgon gör vi vår sista dag i Florida. Vi hoppas på mer natur. Nu faller ett varmt regn över motellet i Silver Springs. Natten är sen. Nu ska jag gå och lägga mig, och drömma mig tillbaka till Everglades oändliga paradis.
Simon Isaksson
